När Socialdemokraterna inledde sitt samarbete med Muslimska brödraskapet för 57 år sedan var sannolikt en del av tanken att knyta ytterligare en organisation, och dess medlemmar, till de nätverk av organisationer som partiet redan hade inflytande över. På så sätt kunde organisationen införlivas i en politisk struktur som Socialdemokraterna kunde dra nytta av. Det fanns naturligtvis även andra drivkrafter och ideologiska skäl bakom såväl det öppna som det dolda samarbetet med Muslimska brödraskapet och organisationer med kopplingar till politisk islam.
Det fanns dock ett grundläggande problem: Muslimska brödraskapet hade en egen agenda, inriktad på att sprida politisk islam och på sikt öka dess inflytande över det svenska samhället. En omfattande invandring från muslimska länder kan ha varit en förutsättning för att stärka detta inflytande – en utveckling som svenska politiker under lång tid har medverkat till utan någon tillräcklig analys av de långsiktiga konsekvenserna.
Varningssignalerna har funnits där, men har alltför ofta ignorerats, tonats ned eller förnekats av politiker och mainstreammedier. I detta politiska landskap fångade Sverigedemokraterna, som ett invandringskritiskt parti, upp den oro som många människor kände inför den omfattande invandringen. Någon tydlig koppling mellan migrationspolitiken, politisk islam och Muslimska brödraskapets ambitioner gjordes däremot sällan.
Efter att SD kom in i riksdagen har andra politiska partier och mainstreammedier lagt stor kraft på att bekämpa partiet. Samtidigt har betydligt mindre uppmärksamhet riktats mot de islamistiska organisationernas långsiktiga politiska ambitioner. Därigenom har man riskerat att spela Muslimska brödraskapet i händerna och samtidigt bidragit till den migrationspolitik vars konsekvenser Sverige lever med i dag.
I dag har Socialdemokraterna ett betydande väljarstöd bland personer med utländsk bakgrund, däribland väljare med muslimsk bakgrund. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet har stöd inom dessa väljargrupper, och inom och omkring dessa partier återfinns också några av de röster som tydligast försvarar eller tonar ned inflytandet från politisk islam.
Det som nu krävs är en öppen, ärlig och intellektuellt hederlig debatt om hur Sverige ska hantera politisk islam, islamistiska organisationers inflytande och konsekvenserna av den migrationspolitik som har förts under lång tid. Socialdemokraternas roll och ansvar i denna utveckling måste kunna granskas utan politiska skygglappar.
Allt annat vore ett svek mot Sveriges befolkning. Det finns omfattande information om politisk islam, islamistiska organisationer och deras verksamhet i Sverige. Den informationen måste kunna granskas sakligt och kritiskt, även när slutsatserna är politiskt obekväma.