För den som vill se verkligheten som den är finns det alla
möjligheter, om man bemödar sig att ta ett steg tillbaka och försöker särskåda
den information och de narrativ som för närvarande sprids, där det även
förekommer ren desinformation, propaganda och påverkansinformation. Det kan
vara obekvämt att ifrågasätta rådande narrativ, där starka värdeord ofta
används för att försvara dem och för att kväva ifrågasättande och debatt.
Ytterst vilar ett demokratiskt samhälle på människors
förmåga att navigera med en demokratisk kompass i den flora av information och
händelser som flödar.
En del demokratiska länder har inrättat statliga
institutioner, så kallad public service, i ambitionen att sprida korrekt och
väl underbyggd information. Tyvärr är det få länder som har lyckats; de pendlar
ofta mellan diktaturens rena propaganda och en mer eller mindre misslyckad
ambition. Svensk public service är inget undantag vad gäller misslyckade
ambitioner, särskilt när man bryter mot gällande sändningstillstånd och regler,
och där granskningen och kontrollen från statens sida är undermålig och illa skött.
För demokratins bästa vore det lämpligt att avveckla public
service, då det ofta sprider vinklad och ibland direkt felaktig information samtidigt också avskaffa alla former av statligt mediestöd.
Demokratins grundpelare är en oinskränkt yttrandefrihet, och i den miljön
passar inte en statlig institution som public service in. Ett införande av
grundlagsfäst negativ yttrandefrihet vore önskvärt för att motverka de
tendenser till censur och kontroll som nu finns, både från EU och svenska
politiker.