Det går att identifiera många gemensamma drag, idéstrukturer och nätverk mellan flera av de stora samtida rörelserna — som klimatrörelsen, BLM, och den propalestinska rörelsen
Det behöver inte handla om en dold styrning, utan om hur idéer, strategier och finansiering sprids i ett globalt, medialt och akademiskt sammanhang.
Många av rörelserna har sitt ideologiska ursprung och grund i postmarxistism och identitetspolitik.
De flesta moderna aktiviströrelser som vuxit fram efter 1960-talet har rötter i nyvänsterns tänkande – särskilt Frankfurtskolan, postkolonial teori och intersektionalitet
Ur detta har det växt en världsbild där världen delas upp i
”förtryckare” och ”förtryckta”.
Detta tankesätt genomsyrar BLM, klimatrörelsen, kapitalism vs naturen och
palestinarörelsen De ses som olika uttryck för samma globala ojämlikhet.
Det finns konkreta kopplingar i organisationer, finansiering och aktivistnätverk genom NGO-sfären, universitetsmiljöer och FN-systemet fungerar som idéöverförare. FN:s Agenda 2030 och hållbarhetsmål innehåller element från både klimat- och rättviserörelser, och har gett dem legitimitet. Sociala medieplattformar har förstärkt dessa rörelser genom exponering av emotionellt och moraliskt laddat innehåll, vilket skapat en gemensam aktivistisk kultur.
Rörelserna delar metoder, civil olydnad och massmobilisering, moralisk berättelse, medial polarisering och språkbruk
Rörelseenars mål är systemkritik snarare än reform.
Trots att många rörelserna skiljer sig i sakfråga förenas de
i en antistrukturell hållning – de ser den västerländska, kapitalistiska,
liberaldemokratiska ordningen som roten till problemet.
Målet blir därför ofta systemförändring snarare än konkreta reformer.
Det förklarar varför rörelserna lätt allierar sig med varandra: de uppfattar
sig kämpa mot samma "system".
Det finns alltså ett idéhistoriskt och organisatoriskt samband mellan samtida aktiviströrelser.
Problemet är inte förekomsten av olika åsiktsströmningar i samhället – tvärtom är de ett tecken på pluralism – utan att det har byggts upp hinder som försvårar en öppen, respektfull och saklig debatt om dessa fenomen. För att återföra samhällen till en mer normal situation måste den totalitära förbannelsen över samhällsdebatten brytas, där alla frågor och idéer kan brytas mot varandras i respektfulla samtal.
Dock finns det ett mycket större problem med samtida aktiviströrelser. Historiskt och i nutid har aktiviströrelser alltför ofta infiltrerats eller kapats av helt andra intressen som har ett helt annat mål, vilket ofta är samhällsomstörtning och försvagning av samhällen. Då aktiviströrelserna med rötterna i postmarxism också arbetar med kritik av samhällssystem så är det svårt att urskilja när andra med mörka agendor kommer in och styr och underblåser aktivitetsrörelserna.