Likhet inför lagen är rättsstatens mest grundläggande princip. När
den upphör att gälla, upphör också Sverige att vara en fungerande rättsstat.
I dag finns otaliga exempel på hur rättsväsendet tillämpar olika
rättsliga åtgärder beroende på vem som är föremål för lagföring. Ett av de mest
tydliga är skillnaden i myndigheternas agerande vid antiislamitiska respektive
proislamistiska demonstrationer.
När kritik riktas mot islam agerar polis och domstol med alla
tillgängliga medel för att lagföra kritikerna. Samtidigt tillåts
proislamistiska demonstrationer, som öppet bryter mot gällande lagstiftning,
att fortgå utan ingripande.
Det mest flagranta är att dessa demonstrationer ofta innehåller
grov antisemitism och judehat – något som både strider mot lagen och det
allmänna rättsmedvetandet. Att rättsväsendet inte reagerar beror på den starka
ideologiska koppling som finns mellan socialismen och islam, förenade i sin
antisemitism och sitt förakt mot västvärldens liberala demokrati och livsform.
För att återupprätta en fungerande rättsstat måste den politiska
och ideologiska dominans som råder inom politik och myndigheter brytas. Denna
dominans, med sina rötter i socialistiskt tänkande, har blivit en förbannelse
för svensk rättssäkerhet.
Rättsstaten är inget som ges – den måste försvaras. Den måste
upprätthållas. Och när den hotas, måste den återupprättas.