Likhet inför lagen är rättsstatens mest grundläggande princip. När den upphör att gälla, upphör också Sverige att vara en fungerande rättsstat.
I dag finns otaliga exempel på hur rättsväsendet tillämpar olika rättsliga åtgärder beroende på vem som är föremål för lagföring. Ett av de mest tydliga är skillnaden i myndigheternas agerande vid antiislamitiska respektive proislamistiska demonstrationer.
När kritik riktas mot islam agerar polis och domstol med alla tillgängliga medel för att lagföra kritikerna. Samtidigt tillåts proislamistiska demonstrationer, som öppet bryter mot gällande lagstiftning, att fortgå utan ingripande.
Det mest flagranta är att dessa demonstrationer ofta innehåller grov antisemitism och judehat – något som både strider mot lagen och det allmänna rättsmedvetandet. Att rättsväsendet inte reagerar beror på den starka ideologiska koppling som finns mellan socialismen och islam, förenade i sin antisemitism och sitt förakt mot västvärldens liberala demokrati och livsform.
För att återupprätta en fungerande rättsstat måste den politiska och ideologiska dominans som råder inom politik och myndigheter brytas. Denna dominans, med sina rötter i socialistiskt tänkande, har blivit en förbannelse för svensk rättssäkerhet.
Rättsstaten är inget som ges – den måste försvaras. Den måste upprätthållas. Och när den hotas, måste den återupprättas.