För den som vill se verkligheten som den är finns det alla möjligheter, om man bemödar sig att ta ett steg tillbaka och försöker särskåda den information och de narrativ som för närvarande sprids, där det även förekommer ren desinformation, propaganda och påverkansinformation. Det kan vara obekvämt att ifrågasätta rådande narrativ, där starka värdeord ofta används för att försvara dem och för att kväva ifrågasättande och debatt.
Ytterst vilar ett demokratiskt samhälle på människors förmåga att navigera med en demokratisk kompass i den flora av information och händelser som flödar.
En del demokratiska länder har inrättat statliga institutioner, så kallad public service, i ambitionen att sprida korrekt och väl underbyggd information. Tyvärr är det få länder som har lyckats; de pendlar ofta mellan diktaturens rena propaganda och en mer eller mindre misslyckad ambition. Svensk public service är inget undantag vad gäller misslyckade ambitioner, särskilt när man bryter mot gällande sändningstillstånd och regler, och där granskningen och kontrollen från statens sida är undermålig och illa skött.
För demokratins bästa vore det lämpligt att avveckla public service, då det ofta sprider vinklad och ibland direkt felaktig information samtidigt också avskaffa alla former av statligt mediestöd. Demokratins grundpelare är en oinskränkt yttrandefrihet, och i den miljön passar inte en statlig institution som public service in. Ett införande av grundlagsfäst negativ yttrandefrihet vore önskvärt för att motverka de tendenser till censur och kontroll som nu finns, både från EU och svenska politiker.