Den så kallade "gröna omställningen" har
utvecklats till ett av vår tids största politiska bedrägerier – ett projekt
drivet av ideologiska föreställningar snarare än vetenskapligt förankrad
verklighet. Bakom fasaden av klimatansvar döljer sig en kraftfull
vänsterideologisk agenda, där socialism i ny förpackning kläs i gröna termer.
Klimatet har aldrig varit statiskt. Det påverkas av en
komplex väv av faktorer – både kända och okända – där koldioxid bara är en av
många. Att IPCC, politiker, medier och klimataktivister valt att ensidigt fokusera
på just koldioxiden är inte bara ovetenskapligt, det är intellektuellt
ohederligt. Den förenklade narrativet skapar politisk konsensus, men raserar
samtidigt möjligheten till en nyanserad, faktabaserad debatt.
Ja, mänskliga aktiviteter påverkar klimatet – det är
odiskutabelt. Men att denna påverkan skulle vara den dominerande drivkraften
bakom alla klimatförändringar är en hypotes, inte en etablerad sanning. Ändå
används denna hypotes som grund för radikala beslut med enorma konsekvenser för
samhälle, ekonomi och teknologi.
Det verkligt oroande är att dagens klimatpolitik är dömd att
misslyckas – politiskt, ekonomiskt och tekniskt. De mål som formulerats är inte
bara orealistiska – de är direkt destruktiva. Man lovar en fossilfri framtid
utan att tekniken, infrastrukturen eller de ekonomiska förutsättningarna finns
på plats. Det är planekonomi i ny tappning – styrd uppifrån, ogrundad i
verkligheten.
Vad som krävs nu är ett totalt omtänk. Vi måste återta
kontrollen från ideologiskt drivna aktivister och makthungriga byråkrater, och
ersätta dagens politiserade klimatstrategi med en evidensbaserad och tekniskt
genomförbar politik. Det kräver ledarskap, integritet och meritokrati – inte
symbolpolitik och önsketänkande.
Det är dags att sätta stopp för den gröna omställningen i
dess nuvarande form – inte för att klimatet är oviktigt, utan för att
ansvarstagande miljöpolitik kräver rationalitet, vetenskap och
verklighetsförankring. Allt annat är att föra människor bakom ljuset.